Vi Säljer Allt och Köper Husvagn.

Motivation / Husvagnsliv, ordspråk, resa med barn / Permalink / 28
 
(null)
9 juni på en utflykt hände det.

Jag sa av en ingivelse till Micke:

"Vi säljer allt och köper en husbuss!"

"Ja, det gör vi!", svarade han utan att tveka eller tänka.

Rysningen som gick igenom mig förblev jag tyst om. (Maken är inte känd för att vara den mest spontana eller ressugna människan med omnejd.)

Känslan som vaknat inom mig blixtrade. Vi var vid havet och jag såg tydligt hur vår tvååring frodades av lycka, precis som oss. Visst, hon åt säkert femton myror och en filt blåste iväg medan Herr Bebis var ganska arg pga hans mat inte levererades på momangen. Micke var iväg ute på klipporna och fotograferade i två timmar medan jag var själv med barnen. Ändå, med strul och allt.

Det kändes f a n t a s t i s k t rätt. Allting.

När jag såg honom komma tillbaka med ett brett leende och dottern som sällan säger ett ord ropar PAPPA, då... mitt hjärta växte i takt med solens värme och blev dubbelt så stort. 

Familj. Jag vill ha mer. Mycket mer. Inte jobba borta hela dygn eller sitta av kontorstider.

Jag har alltid hittat en lösning, så varför skulle jag göra annorlunda denna gång?

Promenaden tillbaka till bilen från klipporna kunde vi inte sluta prata. En gigantisk dröm började ta form. Senaste veckorna har vi pratat tusen scenarion, varför och varför inte. Drömmen har förvånat oss båda, ändå är vi säkra. Ingen av oss har lust att sitta still och sippa kaffe på altan. Gud så vi försökt passa in, göra som andra - för att det verkar ju som om alla har det så bra.

Men nej. Vi mår bäst av utmaningar. Bilden av vårt projekt är större än vad vi först såg. Det är så mycket att göra och ingenting får lämnas till slumpen då vi har två småttingar som ska ha ett liv de älskar och inte hamna i kläm för att vi inte köpt en vettig husvagn, bokat bra camping, missat räkningar eller glömt en snuttefilt två städer bort.  Trixet till att i värmen denna sommar ens få något gjort har varit att ta en sak i taget. Våran att-göra-lista är en av de längsta i världen, men en blir bara snurrig av att stirra sig blind på den. Var sak har sin tid. Punkt slut.

(null)Det var alltså i början av sommaren gnistan till detta antändes. Vi åkte ut på en på en kort roadtrip för att skingra tankarna efter att jag varit inlagd med Melker (aka Herr Bebis) på barnkliniken med andnings svårigheter. Antar att det satt sina spår. Även om det inte var något allvarligt, så blev det en del tid till reflektion över de dygnen och livet är för kort för att sitta och vänta på att något bättre ska Hända oss. 

 När vi så småning om började prata med andra om vår ide, strömmade stöd och pepp in. Lösningar på lösning kom vår väg. Öppna för att hela tiden kunna tänka om, där det behövs.

BVC stöttar oss fullt ut och vi är välkomna på kontroller vart som helst i landet. Adress för post och räkningar, klart. Rensar ut allt onödigt bohag och lär oss leva utan diskmaskin igen. Jag har bokat tid med läkare för att prata om återkommande skov och hur vi hanterar det OM det sker. Buffert, budget och pitch för kommande samarbeten är klara. Längs allt detta har vi fått chansen att hyra ett hus vid vackra Vänern i Karlstad - vi tackade Ja. Sa upp dagis. Sa upp mig på jobbet. 

I början på oktober flyttar vi till en vacker plats där vi ser en chans att landa. Tillsammans med underbara vännen Stina Glaas och hennes familj kommer vi fortsätta planera och skapa, helt otroligt vilka möten som kan ske själar emellan på socialmedia om man öppnar upp för det. 

 

Resplanen just nu:

5/10-2018 tom 1/4-2019 Karlstad.

2/4 - 31/5 Gotland (undviker turistsäsong)

1/6 mot Sundsvall för att träffa familj någon vecka.

Innan midsommar åker vi vidare, förmodligen Norge.

1/8 mot Sundsvall igen för kramar innan vi åker söderöver.

Schweiz, Tyskland sedan Spanien för vintern.

 

 

Berätta för Familjen.

Det var inte lätt. Vi avvaktade i någon vecka innan vi nämnde den växande drömmen. Men när vi blev erbjudna stugan i Karlstad och allt stod klart, vi kommer verkligen flytta, då var det dags att berätta. Tårar. Många Tårar.

Än hur mycket vi bestämt och vill, hur det får oss att le samtidigt som vi sover mindre än någonsin och jobbar intensivt - så blir det tufft när tankarna går till att det kommer bli långt bort från familjen. Redan nu har vi preliminär bokat att mina brorsdöttrar och mamma ska hälsa på i Karlstad på höstlovet, en första etapp. Facetime är givet. Även kylskåpsmagneter med bilder på familjen så barnen ska kunna se dem jämt.

 

Barnen?

De som undrar hur det ska gå för våra barn utan dagis osv - do not worry. Det finns väldigt bra anledningar till att vi gör även detta just för våra barn. Förutsett aldrig att du vet något om någons liv och anledningar tills du frågat. Detta är viktigt. Jag är inte redo att prata om det ännu och jag vet heller inte riktigt hur jag ska skriva om det då barnen för mig en dag växer upp och aldrig kommer ha bett mig skriva ut om deras uppväxt. Eller deras personligheter. De har inte bett om en mamma som jobbar offentligt.

Så jag ber, för jag vet att frågor finns och att några inte kommer förstå vårt livsval - ge din tanke frihet att inte döma förrän du gått hundra mil i våra skor. Vi vet och känner våra barn, detta kommer bli underbart även för dem.

 OM det någonstans skulle vara så att vi märker att detta inte passade, att något av barnen inte verkar hantera förändringarna särskilt väl - då kommer vi alltid stå redo att ändra kurs.

Vi gör detta för att vi vill må bättre i det långa loppet, givetvis håller vi koll på kidsens välbefinnande. Vet att detta ämna lätt blir en het potatis för det finns så många "så här ska det vara"-mallar kring mammalivet, jag passar inte in där. Aldrig gjort. Kommer aldrig göra. Eftersom barnen är våra avkommor, har det visat sig att de liknar oss väldigt mycket och jag litar på vår förmåga som föräldrar att vi alltid skapar förutsättningar för deras bästa.

 

Men pengar då?

Ja. Alltså vi säljer allt. Huset. Tv. Sängar. Möbler. Kläder. Inredning. Stugan i Karlstad är möblerad. Bara spjälsängarna, stjärnkikaren och någon enstaka barnpryl som ska med. Leksakerna såklart. Vi har skrapat ihop en bra buffert och lagt en rimlig månadsbudget. Jag är föräldraledig så länge det går och kommer sedan jobba online som personlig coach med inriktning på mindfulness, psykisk ohälsa och kvinnor som vill göra karriär. Micke håller på att bygga upp sitt företag som frilansfotograf och skapar olika samarbeten inom socialmedia. Vi är väldigt drivna båda två, realistiska och praktiska när det kommer till pengar - så där har vi plan A till Ö beroende på hur första året på vägarna känns. Har senaste året lärt mig laga mat på lite och ingenting, en talang jag tagit ut till sin maxgräns igenom att lusläsa  Portionen under Tians och Lesscarbs recept.

 

Filosofin:

Avslutar hellre något vi försökte oss på och upptäckte passade bättre som dröm än verklighet, än att vid pensionsåldern ångra en verklighet som aldrig blev mer än normer och ekorrhjul tillät pga rädslor för förändring.

Känner mig varken rotlös eller hemlös, vart jag än är så är jag med familjen.

I många år har jag pressat mig in i ledet, se till att vara normal. Fast jobb, skaffa hus, man, barn, städa, jobba, äta, unna sig lite, resa nån gång, avlägset tänka att man kanske skulle blivit författare ändå eller gjort mer med livet när det begav sig..

Det är inte över för att tjugo årsåldern tog slut.

Långt ifrån.

För mig, känns det som om det börjar NU.

Barnen motiverar skiten ur mig att bli den absolut bästa tänkbara människan för dem, eftersom de ALDRIG kommer göra som jag säger - utan som jag gör. Lever.

Allt upp tills nu, har förberett mig på detta.

Det finns verkligen inget som stoppar en att göra det som skapar värde i livet. Ett liv värt att upplevas.

Välkommen med på vår resa,

jag hoppas du blir inspirerad.

 

"I believe the world is as we choose to view it. Simple as that. Our happiness is, in the end, up to us and no one else."

Susan Fletcher

 

Amen.

 
 
 
 
#1 - - maxarna:

WOW!!! jag är grymt imponerad. Vilket stort steg att ta men så mycket ni antagligen kommer få tillbaka på er resa!

#2 - - Johanna:

alltså wow !! Något sånt där skulle jag också lätt kunna tänka mig :D dock om jag inte hade mina barn :D För det hade blivit extremt trångt.:D

Svar: ✨🙏Tack! Ja våra kids är ju rätt små ännu så därför passar vi på!♥️ det kanske finns andra vägar för er att drömma som familj😄💪💋💥🙌
Marie Wigunsjö

#3 - - Anonym:

Låter fantastiskt! Och gällande avsaknad av förskola, det är väl snarare sunt! Ni har ju varandra och dessutom finns det ju öppna förskolor dessutom! :) Hejja er!

#4 - - Jennysvardag:

Så spännande! Hoppas att allt går bra, lycka till med allt 😃 ska bli kul att följa eran resa 😃

#5 - - Moa:

Åhh hade verkligen varit coolt att bara sälja av allt och köpa en husvagn! :)

#6 - - Evahle - en blogg om psykisk hälsa:

Åh vad häftigt :) Jag älskar husvagnslivet, dock skulle jag inte kunna bo så jämt

#7 - - Faanniiis:

Vilken UNDER bar idé att åka ut på äventyr o bara "släppa allt". Ett minne för livet och passa på nu när ni vill + har orken.
KRAMAR ❤️❤️

#8 - - Anna:

Men WOW! Så otroligt spännande det låter. Verkligen häftigt att ni ger er på detta. Kommer att följa er med spänning!

#9 - - Fröken Rödlök:

Det här inlägget var riktigt härligt att läsa! Så boost att läsa om folk som följer sina drömmar. För en annan låter det knas men samtidigt hur underbart som helst. Finns möjligheten så skall man. Detta kommer bli riktigt spännande och intressant att få följa för jag hoppas du kommer skriva mer om detta =)

Svar: Hahaha som sagt, TACK goa vackra du som står ut med mina sega svar! Ser så fram till att landa i Karlstad om sex veckor och i november kunna skapa tiden att blogga på allvar igen. Stor kvällskram!
Marie Wigunsjö

#10 - - Viktoria:

Alltså jag bara älskar detta <3 Resa och se nya platser är det bästa jag vet. Även om jag inte skulle våga göra som ni gjort =)

#11 - - Frugan E:

Men alltså, vilken dröm..! Totalt avis, fast på ett positivt sätt. Verkligen kul att se när någon tar steget för att göra vad de drömmer om. <3

#12 - - Mrs Kjellström :

wooow så häftigt av er, de e sådant man enbart drömmer om men ni vågade verkligen

#13 - - Sanna:

Men vad kul, härligt att våga följa drömmar. Förstår att det kan vara svårt att berätta i bland för andras reaktioner men glöm inte att oavsett vad att alltid lyssna på dig sjäöv!😊

#14 - - Anonym:

Så häftigt. Drömmer också om ett liv på vägarna men sålänge barnen går i skolan får den drömmen fodras i tankarna. Men ska försöka spara ihop till husbil och vara på vägarna så mycket det bara går. 😊 lycka till med allt.

Svar: Tack! Och lycka till Du Med!!! :)
Marie Wigunsjö

#15 - - sandra:

Nämen wow! Kommer säkert bli en häftig och annorlunda upplevelse, hade faktiskt varit rätt så roligt att testa på samma sak!

#16 - - Lillan Kind :

Om du bara kunde ana hur makalöst inspirerad jag blir av det du skriver! Känner så väl igen mig i en hel del av det du beskriver. Har tillbringat veckor av sommaren i våran stora och mycket praktiska husbil som är rustad så vi klarar oss utan campingplatser. Frihetskänslan är obeskrivlig! Har även bott i den på vintern när jag veckopendlade och värmepannan höll den varm och skön. Vi sitter också här hemma och diskuterar ett uppbrott från ekorrhjulet, och att skapa oss ett liv som är för oss. Ni har i mig fått en beundrare, och jag kommer nu att följa din blogg för att få veta hur det går för er, och inspireras ytterligare! Lycka till lyckliga ni!!!😁

Svar: Dina ord. Din kommentar, har värmt mig i två veckors tid. Har valt att inte svara på alla kommentarer förrän nu - just för att vi medvetet väljer vad vi lägger våran tid på och senaste veckorna har det varit alla förberedelser inför äventyret plus barnen som stått i fokus. DU gör mig SÅ glad! Att få höra hur vi inspirerar och kan få ge exakt vad vi är ute efter - en boost. Våga. Testa. Ryser. TACK TACK TACK för hur du lyfter mig❤️🔥🚀🧡✨🙏KRAM
Marie Wigunsjö

#17 - - ★ Orsakullan som blev mamma vid 20, numera även lärare och doula ★:

Ni gör helt rätt :). Jag tror på det där med att slänga sig ut i det fira och släppa alla dessa krav på vad som förväntas vara normen. Att bara göra det man vill, låta naturen och livet bli en del av det men lever. Det är frihet :D

Svar: Tack för din support, det värmer att höra dina genuina ord <3
Marie Wigunsjö

#18 - - Emma:

Häftig upplevelse. Hade kunnat göra det om det inte vore för barnen. 😍

Svar: Våra barn är så små så de kommer ju inte veta annat än detta på ett tag, men planen är att under resandet hitta en stad vi gillar och sedan bosätta oss där när dottern blir i skolålder :)
Marie Wigunsjö

#19 - - Jennifer:

Barn för alltid som man gör och inte som man säger :P

Svar: Precis! Hahaha
Marie Wigunsjö

#20 - - Anneli:

Grymt val! Jag är imponerad av det och jag önskade att fler vågade leva upp till sina drömmar. Sen har ni ju helt rätt jobb när ni kan jobba oavsett var ni är. Att kunna jobba online kommer bli mer och mer vanlig tror jag och något jag också kommer satsa på, för att kunna bli lite friare.

Svar: Tycker absolut du ska kolla upp hur du skulle kunna arbete online, både jag och maken har byggt på detta i två års tid för att kunna jobba vid datorn. Var ingenting vi riktigt vågade tro på tills nu, drömmar kan bli verklighet. Man ska ”bara” jobba lite för det 😅 Ha en fantastisk kväll och TACK för en så värmande kommentar!
Marie Wigunsjö

#21 - - Denevigaresenären :

Vad spännande! Hoppas er dröm blir er verklighet! :-)

Svar: Det är den redan :) Även om vi stannar i Karlstad, Gotland eller annan plats så har vi tagit oss vidare. Äventyr!
Marie Wigunsjö

#22 - - Jeanette:

Andra har gjort det så klart ni ska klara det också. Har en svärmor som gav upp huslivet & bott i husbil/husvagn sen 3 år tillbaka.

Svar: Helt sant det du skriver och WOW vad coolt att de gjorde så! På något vis skönt och höra att fler gjort detta :D
Marie Wigunsjö

#23 - - Charlotte:

WOW! Så underbart! Och så otroligt inspirerande att ni följer era drömmar och VÅGAR göra detta. Skall bli intressant att följa er resa! <3

Svar: TACK :D Jag fattar inte alltid att detta är vårt liv nu, men som idag där vi jobbar mycket med att få iväg allt ur huset samtidigt som vi vill busa med barnen och svarar på mail - då vet man att något är på gång haha <3
Marie Wigunsjö

#24 - - Marina:

Så jäkla tufft av er, detta kommer jag verkligen vilja följa, så häftigt :D

Svar: Tack för sådan pepp!!! Var in och läste hos dig men hann inte kommentera innan nattningsprocessen tog vid med båda barnen haha, du har så välskriven och bra blogg ville jag iaf säga! <3
Marie Wigunsjö

#25 - - Anonym:

Så coolt, modigt och häftigt!! Ja lite avis är jag ❤ kul o se er i tisdags och lycka till med allt 😀 kramar från kusin Carro

Svar: Åh fina Carro!!!!! <3 tack bästa DU och så så jäkla kul att ses, du är för underbar!
Marie Wigunsjö

#26 - - Pengarellerpyssel:

Hej. Hittade hit när Fröken Rödlök skrev om dig/er. Jag klickade på instagram för att följa dig där men fick felmeddelande. Skulle vara roligt att följa dig där. Eller här- men använder mig inte av bloglovin (förutom så att andra kan följa mig ) så det blev lite krångligt. Låter så spännande och modigt det ni ska göra.

Svar: Hej! Skrev hon om oss? Jag tror inte jag har bloglovin haha, men instagram borde fungera nu. Var lite mycket trafik på mitt konto den dagen så det blev strul om jag förstod det rätt. Var roligt att du httat hit! :D
Marie Wigunsjö

#27 - - Pengarellerpyssel:

Ja precis hon skrev om er och länkade hit. Jag ska prova instagram nu igen då.

#28 - - Anonym:

Så himla modigt.. Är så stressad stundtals av ekorrhjulet och vill att det ska finnas/synas andra vägval.. Tack!!

Svar: Tack DU <3
Marie Wigunsjö

Till top