Småbarnsliv, socialamedier och rutiner timme för timme.

FAQ, Mammalivet / Vardag, rutiner, småbarnsliv / Permalink / 6
Detta kom upp under en frågestund på instagram, en önskan om att veta mer kring våra rutiner och hur vi bygger upp en vardag med två små barn samtidigt som vi båda jobbar aktivt med socialmedia, fotografering, text, bild och är vår egen PR-byrå. Typ så. Plus allt engagemang och fix inför att byta stad.
 
Har funderat och reflekterat över hur de två senaste dagarna sett ut, och även om vi lever mycket på rutin då barnen behöver varsin Skalman klocka, så är vi ganska spontana och vi har pauser av egentid för att vi TAR den. Av olika anledningar har vi inte något avlastningsnät utan det är jag och maken som tar hand om barnen, punkt. Har valt att avsluta dotterns dagis plats då vi såg en markant skillnad i mående när hon fick vara hemma på heltid och anser det vara för hennes bästa, ännu en gång med medhåll från BVC. För dem som funderar på det.
 
Innan du läser detta exempel på vår vardag vill jag att du ska veta:
- Detta är bara VÅR vardag, ingenting jag alls påstår passar för någon annan.
- Våra barn är inte dina barn och alla är otroligt olika individer.
- Saker vi prioriterar bort är disk, tvätt, plocka leksaker dygnet runt, hänga med vänner flera dagar i veckan, bio, egentid på restaurang eller dylikt, tv-tittande och tar vi upp mobilen så har båda lärt sig att göra något aktivt så som redigera en bild osv istället för att läsa nyheter eller slöscrolla genom flöden.
- Vi STÄDAR så att det är fräscht och rent, men inte på den skalan att det får ta flera timmar om dagen.
- Vi är välmedvetna om närvaron till våra barn och jobbar varje dag för att bygga det liv vi drömmer om. Det är barnen som motiverar oss till att göra det vi båda gör.
- Givetvis dyker saker upp ibland som besök på akuten, ärenden, dålig sömn som raserar hela dagsrutiner, barn som vill agera ett andra lager skinn... ja. Ni vet. Inget är skrivet i sten.
 
En bild från ett köksfönster 03:30 en sommarmorgon med vaken bebis.
 
Morgon:
05-07
Barnen vaknar allt från galet tidigt till att de överraskar och tar någon slags sovmorgon, men vanligaste tiden vi kliver upp är 06:30.
Frukost serveras genast till mig och dottern som är grishungriga, Herr Bebis får sin flaska direkt när vi är klara. Första timmen med barnen kring blöjbyten, tandborstning, byta kläder, frukost and so on, då rör inte jag min mobil. Slår jag igång någon peppig musik ifall natten varit jobbig och tröttheten är förlamande. Hos oss tar jag alla mornar själv, och låter maken sova då hans utmattningssyndrom fortfarande kräver att han vilar mycket. Ingenting konstigt för oss, accepterat och löst det helt enkelt. Han tar istället hand om allt jag tycker är trist resten av dagen haha!
Gör yoga övningar i fem minuter till någon video på youtube, bebis ligger nedanför mig på mattan och Molly klättrar runt mina ben - inte särskilt mindfulness med det blir vad man gör det till.
 
08-10
Här somnar Melker sitt första pass på ca 45 min. Förklarar för Molly att mamma måste jobba och tar fram en stor låda med Duplo. Börjar jag skriva, svara på mail eller uppdatera alla socialakanaler. Givetvis är detta ingenting jag kan hårddra om hon ropar, kommer och kramar mitt ben, bebis vaknar eller vad det nu må vara - släpper direkt det jag gör. Vid tillfälle går jag tillbaka och fortsätter där jag var. Vid nio publicerar jag mina inlägg på vardagar (inlägg som jag för det mesta skriver klart på natten när bebis rapas och man får vänta i tusen år på att han ska somna på axeln) och jag vill helst svara på kommentarer första timmen, men detta sker sällan då båda barnen börjar behöva massor med uppmärksamhet.
 
10-12
Runt tio vaknar oftast maken, han tar över Melker, matar honom och sitter i soffan samtidigt som han uppdaterar det han ska. Jag och Molly går då ut  i lekparken, sorterar sopor eller rensar i förrådet. När vi kommer in är det lunch för samtliga (Bebis äter redan halva barnmatsburkar), sedan sover barnen i ca 1h. Molly är ibland vaken hela dagar numera, men inte alltid. När de sover brukar vi dricka kaffe, gå igenom dagen och ja - åter igen jobba på respektives material.
 
13-15
Mellis och ersättning när de vaknat, under den här perioden brukar jag ringa samtal, svara på mail och småplocka lite samtidigt som barnen hänger i hasorna. Micke börjar förbereda för vad han ska lägga ut på kvällen och redigerar bilder samtidigt som han agerar klätterställning till Molly. Simultanförmåga är av största vikt hemma hos oss haha! Behöver vi handla mat eller göra ärenden är det nu en av oss tar ett barn och åker på Ica eller Willys beroende på storlek av handling.
 
J
 Det gäller att ta till vara på tillfällena än hur trött jag är. Mantrar: This to Shall pass och snart är de så stora och jag kommer drömma om hur lätt det var när de var små.
 
 
Eftermiddag:
15-17
Vid halvfyra äter vi middag. Dags att gå ut igen när vi ätit klart, helst allihopa, men Melker har varit sjuk så mycket och avskyr att sitta i vagnen så en av oss stannar för det mesta inne med honom. Den här tiden ser jag som om jag har slutat jobbet och är då fullständigt närvarande med barnen. Kan skriva ner någon mening eller tanke som poppar upp, därefter direkt tillbaka till leken igen. Alla samtal som inte är BVC eller bokade möten avvisar jag dessa timmar. Båda kidsen börjar redan bli trötta och gnälliga så man får liksom vara med mer och se till att de känner sig sedda. Molly badar efter att vi varit ute och sedan vill hon vila i soffan med en frukt och titta på tv. Har hon energi över målar vi, lägger pussel, ja - ni vet. Allt sånt som man gör med barnen.
 
17-19
Kvällsfika vid sex tiden, gröt för Molly och hälften ersättning hälften mjölkfri välling för bebis. Dags att varva ner, lyssna på lugn musik, kanske bygga med lego och läsa en bok. Gör båda barnen klara för natten, här är det lite olika då Micke kan vara iväg och fotografera så jag är ensam. Håller ändå tider och rutin så gott det går. Vid sju sover båda fem av sju kvällar. Senast åtta har båda somnat. Molly har över en lång period somnat själv, men när Melker kom blev hon som många andra nyblivna syskon lite avis på nattningsprocessen och nu vill hon bli inbäddad och höra nattvisor (jag sjunger varje kväll för henne) tills hon somnar. Ser det som en fas och så länge hon mår bra kör vi på.
 
Kväll:
19-23
Här är då gyllene tiden för oss som föräldrar. Meditation står högst upp på min prio, gärna en kvällspromenad. Sedan är det förbereda inlägg, skriva, planera inför livet i husvagn, svara på mail osv etc mm - sånt gör vi i 2-3h. Avrundar med kvällsfika och ett avsnitt på någon serie vi gillar, helst inte längre än 20-30 min långa. Just nu går Modern Familiy och Glow bäst. Melker matar vi i sömnen när vi lägger oss, då sover han till 02-03 om en har tur! Är det helg? Då ser vi film och käkar pizza. Just nu håller Micke på att slipa trappen och måla om den inför försäljningen av huset oavsett veckodag.
 
 Skillnad på Vardag och Helg.
När fredagen kommer då har jag ingenting att lägga upp på morgon och publicerar sällan mer än Stories på instagram, samma för maken. Lördag är samma sak och dessa två dagar ser vi som riktig helg. Då äter vi croissanter (glutenfria) till frukost, dricker massor av kaffe, spenderar hela förmiddagen med barnen på golvet och leker eller går ut beroende på väder. Oftast är det på helgen vi kommer ikapp oss med disk, städning och tvätt. Då köper vi hämtmat och när barnen somnat slår vi på varsin ljudbok eller podd och hjälps åt att fixa undan. Under veckan har vi för det mesta valt ut en film eller serie vi längtar efter att kolla på, käkar något gott och somnar i soffan tillsammans.
 
Söndagarna är det mer aktivitet av rutiner igen, all mat som tillagas då görs i tredubbla portioner så att det ska finnas rester i kylen mån-tors. Kokar ägg, skär upp grönsaker, ser till att alla nappflaskor är rengjorda och tinar bär. För att slippa spendera funderingar på ”vad ska vi äta” under veckorna så har vi några rätter vi pendlar mellan. Tortilla bröd finns alltid hemma som man kan slänga ner lite vad som helst i, yoghurt och flingor, havregrynsgröt, omelett och någon glutenfri pasta med ärtor går alltid snabbt att ruska ihop.
 
Genomtänkt?
Ja. Våran vardag är väldigt genomtänkt. Tidsoptimerad kallar jag det, för jag gillar inte att slösa med tiden på en massa tråk. Sådant görs bort så snabbt det går och sedan återgår vi till legobygge, kreativa pratstunder och bus med barnen. Eftersom jag är Bipolär och maken fortfarande har symptom från sin utmattning är det en vana vi har att inte lämna något åt slumpen. För om vi bara lever ”lite” Hakuna Matata i den bemärkelsen att vi inte äter lunch för vi glömde, eller skiter i att meditera/träna, orkar inte laga mat utan äter skräp flera dagar i veckan - då har vi sett det tillräckligt många gånger vad effekten blir. Trötta. Griniga. Orkeslösa. Arga.
Inte värt det.
 
Men varför?
Inser efter att ha skrivet allt detta, oj. Vi har verkligen vår egen bubbla av system. Har vänner som förstår detta och accepterar vårt sätt att leva. Kan vara svårt för dem som gillar och kan leva livet lite som det passar för stunden, Men så här är det för oss:
Vi vill mer.
Vi vill ha ut mer.
Tiden vi får ihop som par och föräldrar till våra barn är enastående. Tacksam varje dag.
Drivs framåt av en rastlöshet som behöver få vara kreativ, båda har stora mål och gemensamma visioner om hur vi vill att livet ska se ut om fem år. Tio år. Femton år. Och så vidare. 
Det finns ett citat som säger att antingen har du segel till vinden och ett ankare att kasta, eller så driver du löst och bara följer med strömmen tills du dör. Jag gillar inte att gå medströms. Inte Micke heller.
Därför planerar vi, jobbar utefter rutiner och följer drömmen dygnet runt. 
Det Är Värt Det.
 
Ingenting jag gör, är utan anledning. Det finns alltid en tanke.
Vad är Din? 
 
Amen.
 
 
 

Återhämtning, utan dåligt samvete?

Mammalivet / mammaliv, småbarnsliv, återhämtning / Permalink / 21
(null)
Med två små är återhämtning inte alltid det enklaste, hos oss blir det möjligt igenom att jag har bus-påsar gömda i köket och trappförrådet. Påsar med lego, pussel och sådant hon glömt att hon har. Detta kan sysselsätta lilla madame i någon timme. Herr Bebis sätter jag i babygymmet.

Då. Nu. 

Istället för att plocka ur diskmaskin, planera middag, städa hallen, förbereda instagram texter, ringa samtal osv etc mm.
 I s t ä l l e t, sätter jag mig på golvet bredvid Molly. Eller lägger huvudet på en kudde bredvid där hon leker. Och bara Är.

När båda senare sover, sover jag.

Vid tillfälle spelar jag mobilspel, ingen hjärnvila men väl fokus på något annat än hundra måsten.

Kvällen kommer och vid 20:00 sover oftast båda kidsen, pga allergier finns det inte mycket jag längre kan eller vill äta - men fruktsallad, vaniljsoyghurt, daddelbollar och naturgodis står uppdukat till minst två avsnitt Modern Family.

21:30 är jag däckad i soffan. Glömmer plocka upp leksaker, förbereda nattens nappflaskor och kommer ångra detta 01:30 när Herr Bebis vaknat.

Men så får det vara. Ibland. Ofta. Det beror på hur mycket energi vi gjort av med på saker vi helst undvikit.
I ärlighetens namn har jag fått the mens för första gången sedan förlossningen i april och ow my gawd.... järnbrist. Check! 
Så nu vilas och återhämtas det helt utan ett uns dåligt samvete. Eftersom det bara skulle pajja poängen med vilan.

Hur gör Du för att ladda om efter en tuff period? Och kan du vara vänlig mot dig själv när Du gör det?

Ha en fantastisk Söndag!
Kärlek.
Namaste.
Amen.

När tvåbarnschocken blev vardagen - Förändra Attityden.

Mammalivet / Permalink / 0
Kanske kommer naturligt för många, det gjorde det inte för mig. Tvåbarnschocken slog hårt i mellangärdet och det krävdes att jag vågade öppna mig för att få dagarna att gå ihop utan att jag går av.
 
Det var nämligen när jag öppet berättade på instagram om min känsla som flera mammor öppet berättade om sina egna upplevelser, jag var alltså långt ifrån ensam. Saken med mig, när jag inser att jag inte står ensam inför ett problem - jag undrar direkt vad lösningen är. För många har ingen chock. Hur gör De, undrar min hjärna då?
 
Och hur kan jag göra?
 
Den korta versionen: Jag blundade. Andades in. Pustade ut. Mantrar om och om igen, de är små en sådan kort period. Så länge jag ser till att sova, äta eller röra på mig när jag kan - går resten av tiden till dem så de är nöjda. Det är okej. Snabbare än jag tror finns det tid över till mig Själv. Det är okej. Det är Okej.
 
 
Här kommer den LÅNGA versionen:
 
04-08
Någon av dem väcker den andra. Istället för att önska att jag fick sova en timme till har jag bestämt mig för att allt efter klockan noll fyra på morgonen ska uppfattas som sovmorgon. Så snart de somnat om en stund på förmiddagen sover jag med. 
 
Morgonen, oavsett tid, är samma sak. Blöbytescentralen i ca 30min med båda två. Göra mig klar och borsta tänderna med största kiddo. Sedan frukostfix, Molly äter ofta en smörgås utan pålägg i soffan, en frukt och massor med russin. Melker får sin första morgon flaska ca 120ml rakt av och jag drar en kaffe ca 3liter rakt av. Skojja. Han dricker hälften och väntar en stund på 60 ml till.
 
08-10
Någonstans där blir det en timme av Melker på mage, rygg, näst, soffa, golv, famn - ser det som olika stationer där han får vara tills han ska sova. Hans första vakna pass brukar vara i 3h. Molly leker oftast för sig själv, annars läser vi bok, kollar gamla videos på henne i min mobil, väcker pappa så de två får hänga eftersom jag skriver som bäst på morgonen lyckas jag ofta få till 10-30 minuter vid paddan. Dricker frukost smoothie samtidigt och meditations andas de sekunder jag kommer ihåg att göra det. Sänker axlarna. Påminner mig om att allt är okej.
 
Har det varit en skitnatt med ett eller två vakna barn börjar jag allt oftare dagen med att höjja upp en klatschig dans dänga som jag hoppar runt till, spelar in och bjussar på instagram Stories. Allt för att KICKA igång systemet! Väcka besten inom mig att orka just just nu, glömma tröttheten eftersom jag ändå behöver vara vaken.
 
När Melki somnat, går jag ut med Molly och hitt på nått medan Micke har hand om sovande bebis (han sover helst i någon famn dagtid, svår att lägga ifrån sig). 
 
10-12
Lunch! Detta finns oftast färdigt i kylen. Pasta, ris, potatis eller bulgur - allt sånt kokas för flera dagar den dagen jag gör det. Stekta korvar, veggiebullar eller linsbiffar står redo. I sommar har det blivit mycket yoghurt för Molly som inte alls velat äta i värmen, och en till frukt eller glutenfri croissant.
 
12-13
Båda kidsen sover. Nio av tio ggr har vi lyckats synka ihop detta. Då passar jag och Micke på att planera resten av dagen, prata socialmedia och ringa samtal eller redigera bild/text.
 
13-17
Här. Det var vid den HÄR tiden jag tyckte det började bli riktigt jobbigt. För båda kidsen börjar bli trötta beroende på väder och generellt bara är det väl så. Om Micke inte varit hemma eller behövt sova (pga utmattningen) då höll jag på att kasta in handduken. Humöret föll och jag svartnade i ögonen. Grät. 
Därför, måste jag ÄTA en hel del, för här börjar en enorm trötthet krypa över mig precis som med barnen. Energin är låg och jag fattar inte hur jag ska orka ända tills de somnar.
 
Det var Då. 
Nu är Melker strax över tre månader och eftermiddagarna bara försvinner! Vi busar, äter, ser på tv, badar and so on. Fullt ös. För Melker är inte en skrikig liten bebis längre. Våran lilla kille väger numera ca 7kg och är väldigt social, lugn och go.
 
18-19
Nattning.
Enkla rutiner för Molly med kvällsfika som gröt och äppelmos, godnattsaga och borsta tänderna. Hon somnar oftast själv i sin säng, men ibland får vi krama henne och sjunga tills hon däckar.
Melker somnar första gången för natten här någonstans och sover allt från en timme till fem timmar, det beror på hur han ätit under dagen. Men efter 19 tiden somnar han generellt om relativt lätt fram till 07 på morgonen bara han är torr och får flaska var fjärde timme.
 
Det här låter ju bra, vad fan klagade jag för? Vad är det som är så jobbigt?
 
Det var just det. Jag skrev ner hur en dag såg ut. Jag satte mig ner och reflekterade över vad som var så jobbigt. Tillsammans med maken insåg vi att Mollys sömn hade ruckats ordentligt Sedan han kom, det behövde vi göra något åt. Melker i sig var en skrikig krabat i början tills han fick rätt ersättning, mjölkallergiker han med.
 
Vi såg även att både jag och Micke hade börjat äta massor med fikabröd, godis, glass, snabbmat och annat som kroppen inte mår så bra av - därför mådde vi inte heller bra. Energin fanns inte. Så vi började lägga till mer frukt och grönt igen, se till att koka upp dubbelt med pasta och ALLTID ha kokta ägg i kylen för vettigt mellis (fast nu har jag blivit överkänslig för ägg av någon anledning). 
 
Vi började hjälpa oss själva så vi kunde hjälpa dem, att få ordning på dygnen.
 
Ja. Jag vet. Det är en lyx att vara två. Även om han har utmattningen så är han Hemma. Och jag är:
T a c k s a m.
 
Vardagen har vandrat in och jag känner mig lugn i att två barn bor under våra vingar, mina vingar. Det går skitbra. Jag tycker fortfarande det är ett jäkla projekt att ta med dem BÅDA ut och skriker båda samtidigt är det inte lätt att välja den ena framför den andra om det krävs. Att ibland se storasyster avundsjukt längta efter samma gos som bebisen får svider, samtidigt som hon är just så stor att hon inte riktigt vill ha det - men saknar det. 
 
Vi lever alltså ett helt normalt småbarnsliv. När den poletten trillade in, kunde jag se en ljusning och ha förståelse för mig själv. Hur trött man blir. Det är okej. Jag hinner långt ifrån allt jag brukar göra, men samtidigt blir det lättare att omprioritera när de två bästa motiverande anledningarna just just nu ligger vid mina fötter.
 
Medan jag skrev detta är Melker vid ena benet och Molly vid det andra. Tog mig tre mornar att lyckas få ihop denna text. Det är okej. Det med.
 
Amen.
 
 
 
...
Gilla gärna detta inlägg eller dela det vidare om du fann något intressant, en gest som tar någon sekund men kan betyda världen för någon som behöver höra just detta. Även för mig, som lever för att dela med mig.
🌈🙏🍀
Till top